Hitchcockinspirerade bilder från Vanity Fair.

Marion Cotillard tolkar en av tidernas mest kända scener. Har du sett filmen?

Jag är ett stort Hitchcock-fan och många av hans filmer ligger högt upp på min lista av favoritfilmer. Vanity Fair har lagt upp en hel drös balla bilder där de placerat skådespelare som Jodie Foster, Seth Rogen och Robert Downey Jr i kända scener ifrån hans filmer. Sjuuukt snyggt!

Åh, jag blir alldeles glad i själen av att se sånt här. Bilderna är en påminnelse (inte för att jag någonsin glömt) att Hitchcock fortfarande är en av de allra bästa! Inget dåligt val av skådespelare heller. De flesta känns som klippt och skuren för rollen och hade troligtvis vid ett tillfälle eller annat varit påtänkt för den om filmerna gjorts idag. Kanske referenser till framtida remakes? Dum idé.

Se nu till att klicka här för att kolla på resten av bilderna. Kan du inte minst 10 av filmerna ser du helt klart för lite Hitchcock! Dessutom finns en liten video hur de gjorde bilderna, den kan ni kolla på här.

Varför Gröna Lyktan inte kommer bli en bra film.

Nu har det cirkulerats en del bilder kring Gröna Lyktan-filmen. I överlag har bilderna fått positiv feedback vilket är något jag har svårt att förstå. Här är tre anledningar till varför jag tror The Green Lantern inte kommer bli särskilt bra.

Ryan Reynolds som Gröna Lyktan. Det handlar väl inte så mycket om att han är fel-castad som att Ryan i sig själv bara är fel. Han är en sån där skådespelare som aldrig passar in någonstans. Det är ytligt, jag vet, men han har en sån otroligt konstig och jävligt obekväm utstrålning som gör att han alltid sticker ut på ett dåligt sätt. Jag har hittills inte sett honom passa i en enda roll han haft och bilden ovan säger mig att Gröna Lyktan inte kommer vara ett undantag.

Dräkten. Dräkten är skitful. Direkt får jag “Bad idéa”-vibbar i samma utsträckning som då vi första gången såg bilder på Halle Barry i Catwomandräkten… Och den filmen vart ju en riktig hit, eller hur? Ehm.

Den ser extremt photoshoppad ut. Dåligt Photoshoppad. Det är som om något fan tagit en bild på Ryan och målat dit grön färg. Är det så här han kommer se ut i filmen? Att hela dräkten dessutom kommer vara dataanimerad bådar ont för produktionen. Exakt hur de ska gå tillväga för att animera den är inte sagt ännu men om det kommer se ut något i stil med det vi ser ovan kan vi förvänta oss en riktigt ful film. Nåväl, den är ju långt ifrån klar. Premiär är det inte förens 2011 så mycket lär ändras. Dräkten kommer se skitsnygg ut och jag kommer ha helt fel. Nej just det! Den ska ju bäras av Ryan Reynolds, så troligtvis får jag helt rätt. Har jag nämt att jag inte gillar Ryan Reynolds?

Gröna Lyktan är totalt ointressant. Minns ni 2002 då Spider-Man fick premiär och blev världens dundersuccé? Minns ni sen hur fullproppat det vart på vita duken med de allra största och mest intressanta superhjältefilmerna? Det finns en anledning till varför Gröna Lyktan inte var med bland de filmerna.

Dagens upptäckt!

1996 såg jag Arkiv X avsnittet D.P.O. för första gången. Det avsnittet gjorde ett stort intryck på mig av många anledningar. Det var här jag upptäckte skådespelarna Giovanni Ribisi och Jack Black. Det var i detta avsnitt jag för första gången kände sympati för “skurken”. Karaktären var tillräckligt välskriven för att jag som 12åring kunde se bakom det fula yttre. Men det som gjorde störst intryck var musiken som spelades i avsnittet. Detta var innan Spotify och andra *host harkel* tjänster att få hem musik var påtänkt och jag hade absolut ingen som helst aning om hur jag skulle få reda på vad bandet hette. Detta var innan jag fattade hur man gjorde en vettig sökning på AltaVista eller Yahoo eller whatever sökmotor som var inne vid det tillfället. Tv-guiden hade en frågedel där man kunde ställa frågor om tv-serier och liknande. Dit skrev jag flera gånger… Men jag fick aldrig något svar…

14 år senare sitter jag i en säng tillsammans med Sabina och diskuterar Arkiv X. Nu fanns det inga ursäkter, jag grävde fram soundtrack-listan för det avsnittet och några spotifysök senare hittade jag alla låtar. Jag vart otroligt imponerad utav mig själv för jag kom ihåg alla detaljer i låtarna. Det vara bara att fortsätta där jag slutade för 14 år sedan, ett kärt återseende måste jag säga! Tyvärr är det egentligen bara en av dem som fortfarande är bra idag. Och den låten är Ring the Bells med James.

James är ett band som under 80talet vart väldigt jämfört med The Smiths for better or worse. James låter mer eller mindre likadant som The Smiths och de har liknande namn så de får lite skylla sig själv. Det som förvånar mig är hur mycket BÄTTRE James är. Varför har jag inte hört dem tidigare för? Jag har ingen aning, men helt outstanding är musiken i alla fall. Jag har officiellt gått in i min allra första James period.

Youtubelänken är låten ifrån Arkiv X-avsnittet. Älskar ylandet i slutet, helt fantastiskt.

Halo Reach trailer peppar för liveaction film.


Jag är inte ett sånt där fruktansvärt stor fan utav Halo. Jag gilla att man kan casual gå online och lira mot andra utan större problem men en pro-gamer eller hardcore-fan av serien är jag verkligen inte. Däremot blir jag alltid otroligt pepp när de släpper live-action trailers till deras spel. Precis som med Halo 3 och Halo ODST har det nu kommit en trailer till vad som verkar vara för Halo Reach Betan som släpps imorgon. Tyvärr är det mycket mer dataanimerat än tidigare och med en lägre budget än vad riktiga Hollywoodproduktioner har ser det lite Battlestar Galactica ut. Men att det finns potential till att göra en riktigt cool Halofilm undgår väll inte något egentligen. Så vad är det som händer? Varför blir filmen aldrig av? Damn it!

Peppen växer ännu mer i vetskap om att det en gång i tiden var tänkt att gänget bakom District 9 skulle göra filmen. Om de fortfarande är kvar i projektet verkar oklart, men jag hoppas Peter Jackson och Neill Blomkamp får göra Halofilmen vi alla så länge väntat på. De levererade med District 9 och jag tror de kan leverera igen!

Här är i alla fall trailern till Halo Reach.

Här är den häftiga filmen för Halo 3: ODST som släpptes i somras.

Sist men inte minst. Neill Blomkamps egna Halofilm han gjorde för några år sedan. Jag tror syftet bakom den var att sporra produktionsbolagen till att godkänna Halo-projektet, visa vad som var möjligt och på vilket sätt han skulle göra filmen. Det påminner otroligt mycket om James Camerons Aliens. Helt fantastiskt med andra ord!

I, Achievement whore.

Tyvärr ser det ofta ut såhär då jag och Sabina spelar tillsammans.

Jag har gått och blivit en riktigt achievement whore. Detta innebär att man spelar spel endast eller åtminstone till en stor del för att låsa upp Gamerscore. En achievement kan vara allt ifrån klara ut spelet på svåraste till mer frustrerande som att döda 100 000 gubbar… Och till vilken nytta? Man kan inte konvertera sin Gamerscore till presentkort på Xbox Live, få en massa exklusiva förhandsvisningar av kommande spel eller liknande. Inte heller är det särskilt mycket credd bland mina vänner för typ ALLA jag känner ligger ett sådär tiotusen tal poäng över mig… Faktiskt så ger det INGENTING men ändå sitter jag varje kväll och försöker låsa upp mer saker. Jag spelar om spel jag avskyr och blir totalt frustrerad då en achievement känns omöjlig att låsa upp.

Call of Duty 2 är ett sådant exempel. Klarar man ut spelet på svåraste låser man upp ungefär 95 procent av alla achievementsen i spelet. Detta är lättare sagt än gjort och jag har varit nära att slå sönder min handkontroll ett flertal gånger på grund utav hur OMÄNSKLIGT svårt och fullkomligt OMÖJLIGT spelet känns. Frustrationen blir om möjligt ännu högre då man kommer på sig själv inte ens njuta av spelet utan gör det ENDAST för poängens skull… Fatta hur mycket nytta jag skulle få gjord om vi hade real life achievements! Skaffa jobb, plopp 100 Gamerscore. Skaffa bostad, plopp 200 Gamerscore… Ytterligare 200 om det är i Stockholm… Plopp.

Men, men! Ibland är det faktiskt roligt med achievements måste jag ändå meddela. Om man inte utövar det till en sån pass överdrift som jag allt för ofta gör så är det ett grymt tillägg till själva spelandet. När man välförtjänt kammar hem någon omöjlig achievement som ingen av ens vänner har plockat ännu kan kan höja huvudet högt. Ahh! Vilken känsla!

Att sätta in Achievements i Xbox-spel var ett jättesmart drag av Microsoft eftersom det finns folk *host* som köper spel endast för att låsa upp mer gamerscore (bara ibland…). Nu har även playstation sen något år tillbaka gjort samma sak med trophies och nu kan man även låsa upp achievements i iPhone… Tacka vet jag Wii. Där finns det inga achievement eller trophies (så vitt jag vet) utan här kan man köra godan ro i egen takt. Nintendo är som en fantastisk vän som aldrig dömer en. Spela du i din egen takt, jag finns här för dig – Tack Nintendo, du är bäst!

Ps. Jag vet inte riktigt vad min poäng med detta inlägg var…